CANTERBURY TALES
Geoffrey Chaucer
Canterbury Tales – A retelling by Peter Ackroyd
Peguin Classics
På väg till katedralen i Canterbury träffas 29 pilgrimer på ett värdshus. De bestämmer sig för att slå följe den sista biten. För att underhålla sig själva bestämmer de sig för att alla berätta minst en berättelse var. Det blir historier om kärlek, otrohet, mod, list och rivalitet, den ena berättelsen värre än den andra.
Boken är skriven ur författarens perspektiv, han är själv en av pilgrimerna. Chaucer börjar med att ge oss en beskrivning av alla övriga i sällskapet innan historieberättandet börjar. Vid ett par tillfällen, i början och i slutet, delger Chaucer oss sina egna tankar vilka visar på att han är en väldigt religiös man. Att vara djupt religiös var inget ovanligt under den tid boken skrevs, under 1300-talet.
Canterbury Tales liknar på många sätt Boccaccios verk Decamerone, vilket tyder på att Chaucer själv varit i Italien och förmodligen fått inspiration från italienska författare. I Decamerone flyr tio män och kvinnor från pestens Florens ut på landsbygden. För att underhålla sig själva berättar de en historia var.
Canterbury Tales räknas idag som ett av den engelska litteraturens viktigaste verk. Den ses som en milstolpe i utvecklingen, den är det första exemplaret av skönlitteratur på rimmad vers.
